Ännu en gång..

Vänner, fiender, nära, kära, älsklingar, bekanta, kollegor, kusiner...

Imorgon bär det av, och efter 36 timmar, varav 24 i luften, landar vi i Aussie. Vi finns tills vidare på
www.mintur.se, sök på 3pack, och där har ni oss!

De finns de jag kommer sakna, som alltid.

Håll ställningarna!

Love

The dark side doesn´t have the answers.

Nu är jag närmre 40 än födseln. Det är galet hur tiden bara springer iväg och vi kan inte göra annat än att bara hänga på. Jonna har blivit mamma och det lilla livet Tuva-lisa får ens hjärta att dunka, hon är fantastisk. Jag älskar mitt liv och är nöjd med var jag är idag, självklart, annars hade jag levt helt annorlunda. Att leva i en resväska har sin charm, men jag kan också avundas Jonna och henns nya lilla familj, pappan putsar bilen och mamman fixar kvällsmat.

Förhoppningvis har detta sin tid och plats i mitt liv, annars får jag söka in till Ensam mamma söker.. fast då ska man ju först ha ett barn. Mycket att tänka på. Pappa sitter och svär över programmet medans jag och mamma tror vi är någon slags jury som faktiskt har något att säga till om i mammans val. Man får ta till vad som krävs för att hitta kärleken, för vissa innebär det att blotta sig själv i tv, dansa med Conny och flirta med Johnny.

Sommar 2008 är slut, utan att jag ens förstått det. Det var inte många veckors sen jag fortfarande resonerade, "men det kan vi göra i sommar". Faktum var att det var den 20 augusti och sommaren var slut. X antal jobbtimmar, Sverigeresor, roséflaskor och krossade glasrutor senare. 5 månader, 20 veckor, 150 dagar.

Nu har jag åter bara en vecka kvar i Malmö. Om nio dagar är vi på andra sidan jordklotet och ett nytt kapitel i mitt liv ska skrivas, Australien & Bali väntar och vad det innebär har jag ingen aning om. Ännu en världsdel att besöka med Mille vid min sida, det känns tryggt.. eller nej, egentligen inte, med tanke på att kvinnan är aning yr och har problem med flygtider. Och på resande fot med Charlotta kan inte bli annat än roligt, det är få människor som liknar mig så mycket. Detta på gott och ont då som ni förstår. Hon pratar MER än jag, hon är stirrig och galen, och en riktig solstråle.

Det finns situationer, eller små frekvenser från händelser och ögonblick som verkligen fastnar och spelas upp i ens huvud när man minst anar det. Emma Andersson på sjön, jag sitter i detta nu och bara ler, när jag tänker på hur hon på bara några få timmar utvecklades till en segelgud. Hon är begåvad och FAB, och hon är en av de jag saknar mest på mina resor. Även hor olika vi än må vara, så är vi alldeles perfekta för varandra. Vi har olika syn på saker och ting och heelt åt skogen olika prioriteringar i livet. Trots detta ser jag upp till henne enormt mycket, och hon kan få mig att skratta även när hon inte är där, just genom att göra och säga saker som blir till de här frekvenserna jag pratar om. Får hennes barn hälften av den energin och utstrålningen hon har ska de vara tacksamma. Read my mind. I don´t shine if you don´t shine.

Det är få förunnat att så trogna vänner som jag har. Och det är alldeles för sällan man stannar upp och inser hur lyckligt lottad man är. Ibland kan man känna att man glider åt olika håll, även om det bara är lite så är det känns det fel, man hinner inte träffas hälften av de man en gång gjorde. Är dock säker på min Magott, och jag hoppas att detta är ömsesidigt. Andra kan man bryta upp för att sen inse att det var det bästa som kunde hända. Gamla tavlan nerplockad, ny tavla uppsatt. Kvällar som igår bekräftar att allt är precis som det ska vara. Vart vi än i världen åker vet vi alla att vi har varandra i slutänden, i Malmö. Utan att bli allt för blödig, NASTROBI BADRUSHKA!

Garth Brooks - To make you feel my love


O MY GOD!

Det dimper ner ett tjockt kuvert i brevlådan med Sälen som avsändare. Jag sliter upp det som ett barn och det är det heligaste av det heliga. Skvallerboken 07/08. Ska man skratta eller gråta?


- 1 herr & en 16åring, tack!
- Ja, och hur gammal är 16åringen?

- Jag blandade nog ihop Bruce Springsteen med Povel Ramel!

- Granen utanför Receptionen i Tandådalen har blivit stulen.
- Va?! Har dom koll på ALLA granar i skogen?

- Jag knullade bort bussen!

- Detta var Jannicas välkomstcenter.. eller oj jag menade Hundcenret.. eller..

- Det är rätt mycket snö nu va?
- Ja gud ja, det är 75 dm i backen..

- Vilken dag är den 30onde maj?
- Fredag1
- Okej, men vilken datum?

- Titta en kroat!
(vad Oskar ser är en KRATER i snön)

- Nummer 270! TVÅ SJUA! ööö OCH EN NOLLA!

- Men Hanna, kan du finska?!

- Jag hörde att du fnissade i natt Anna..
- Va? Jag har inte alls sniffat!

- Jag skulle vilja va född på 80-talet!
- Linda, du är född på 80 talet..
- Ja men jag skulle vilja leva då!
- ?

- Hej jag har tappat en godispåse och 300 kr i backen!
- Öhh, jaha?!
- Har ni fått i nåt?

- Den här telefonen är upphittad som försvunnen...

- Jag är inte full, jag har pollenallergi!

- Är grädde och fil blandat samma sak som Gräddfil?

- Kolla hennes butcraP!

För det var en gång i Juli....

En trip till Öland innebar varm corona i aktern på en båt, tre Kawasakiskor på vift i Borgholm, stora kapellproblem klockan tre på natten och erfarenheten att sova på en Annie och en vattenskida. Och det här ni ju, det var ju underbart alltsammans.

Jag har gått in i spindelnät nu tre dagar i rad. Finns det nåt ordsrpåk eller liknande där det betyder tur? Annars är det ju bara äckligt.

Life is what happens to you when you´re busy making other plans.


Life is what happens to you when you´re busy making other plans.

Jag har blivit jobbigt beroende av Sex and the City, p.g.a. (kanske tack vare...) Emma som lämnade två hela säsonger mitt framför näsan på mig. Antingen ville hon att jag faktiskt skulle vila, vilket jag annars är dålig på, eller så vill hon bara veta var hon har mig. Framföt TV, 100% insatt i andra människor liv. Har man inte nog med sitt eget? Nu ska man behöva gå runt och vara ledsen för Aidans skulle och få dåligt samvete för att man inte kan vara där och stötta en gravid Miranda och en separerad Charlotte.

På söndag finner ni mig på en motorbåt, i goda vänners sällskap, på väg till Öland. Man får ju se efter om Strand är så fab som det sägs. Annie och Charlotta är på plats, och även solen hoppas jag, för änsålänge tycker jag att den svenska sommaren borde skämmas.

goodlifedesign.se

Jag är ingen Elin Kling, men jag vet när något är riktigt snyggt. Ta en minut, gå in och kolla på www.goodlifedesign.se En t-shirt får man aldrig för mycket av, men för er som redan har femtiotvåtusen t-shirts och tror att ni inte behöver en till, gå in där iallafall - killarna är riktiga snyggingar............. Over and out, Varior princess-Actiongirl-GlasuteHanna (kärt barn fick många namn..)

Party like a rockstar!

Hej-jag-heter-Bengt, tacos och pang. Party like a rockstar, efterfest på akuten och 18 stygn senare - here I am! Jag ser visserligen ut som ett roadkill men psyket är under kontroll. Tack vare kloka och omtänksamma människor omkring en fick jag träffa Anders 007, en trevlig man i gula kläder & stor förbandslåda, som sa - Efterfest på akuten, den har ni aldrig körtförut? varpå Borgman svarar - Jo, tre gånger. Tillochmed jag som knappast kan skratta pga vad han alltför hårt snurrat runt mitt huvud, bryter ut i gapskratt.

It´s not time to make a change..

(Jah blir fortfarande gaaaaaaaaaalen på att mellanrummen försvinner.. Det låter som en jävla konversation från Gilmore Girls när det blir så här...) "Jag och Hanna har de senaste dagarna levt i vårt eget lilla båstad-harem bland alla våra exotiska män och jag har älskat varje stund. Lite pungelipung här och där, dans och så partyarmen som gått i högvarv, mumsig mat av richard marinadsson och så några fajitas på abbe's. Lite homosexuella erkännanden och så en liten demonstration av hur oralsex kan se ut efter x antal jägerredbull. Med andra ord, en helt fantastisk helg med vänner så underbara att man inte kan annat än vara tacksam." by Alexandra, bruden med stort B. Kyrra hade minsann inte bytt ut oss mot 15 tjejer. Det är en komplingman det. Vad man också kan säga om man vill vara en go kille är "ta på dig en jeansjacka och ett par tajta jeans, så blir du dubbelt så snygg". Oskar, stekigaste stekarn som någonsin stekt i stekstaden Båstads stekgalans, I love you. Vi är härdade och tror vi sett allt.. men aldrig att dessa männsikor slutar förvåna än. Och för er som inte vet vilket klass våra grabbar håller så ska jag tala om det för er. Världsklass.

I wanna get lost in your rock´n´roll.

(först och främst är det jävligt irriterande att allt hamnar här som en enda jättetext, utan mellanrum och radavstånd och allt annat vettigt jag lärde mig under mina tre år på St Petri läroverk..) En tur på stan blev snabbt scones och två sentimentala timmar. Vi tittade nämligen på vår Thailand 07-film. Filmkameran var en trogen vän under hela resan och fick se ett och annat minsann.. Filmen var två timmar lång och helsjuk. Som vi kom fram till redan där borta i Thailandet var att vår film faktiskt har allt! Spänning, humor, skratt, bråk, och lite porr såklart. Aporna stod för det sistnämda. Martin stod för spänningen och humorn i scenen "Snorkla med Snorki", där han praktiskt taget får panik redan vid strandkanten, men kämpar på. Man hör Mickan misslyckas med att hålla sig för skratt bakom kameran.. "Kolla på Martin, han ser ut som en galen hund där ute!" Martin körde nämligen en helt ny variant av simning. Vifta med armarna som ett pendeltåg fram och tillbaks. Det funkar. En stund. Som tur var är det bara ca 20 cm djupt vid strandkanten där han höll till så vi slapp livräddning. En av de bästa sekunderna på filmen är på allas vår Oskar. Han sitter med en cigg på terrassen på Koh Samui och diggar, just som Martin, inspirerad av Forrest Gump, ska hoppa ner från ett räcke och smäller huvudet i taket. "Här har jag varit lugn och sansad hela kvällen så gör jag en sån sak. Det är klart folk tror man är dum i huvudet". Oskars min, som Mille - the ka mera man lyckats fånga, är ovärderlig. Vi har även fått med där jag, graciös som jag är, ska hoppa ner från en Long tail båt på Maya Beach och benen viker sig varpå jag hänger mig i båtkanten samtidigt som båten slungas in mot stranden av en våg.. Viktor skrattar ihjäl sig och säger att jag liknade Pippi Långstrump. Och kanske den mest berömda scen i denna inte så berömda film (än!) - THIS IS A SPOON! Detta visar ett gäng helstörda människor som sitter och roar sig, så som bara dessa människor kan. Så vad säger ni gänget, ska vi sälja filmen till medierna och bli rika?

Viva la vida.

Efter en halvitmme med Annie och en halvitmme med Charlotta, visserligen i feleton men man får vara glad för det lilla, känns det som en bra måndag. Annie säger fortfarande alltingen/någontingen och Charlotta slutar aldrig att förvåna en. Jag skrattade måttligt när hon berättade att hon sjunger happy birthdays med helium på jobbet. - Ja, och igår svimmade en för hon drog in för mycket helium.. Folk från Kalmar blir som de blir. De blir onormala, relativt störda och alldeles underbara. Kickans student blev som planerat succé, Anders buggade, vi sjöng en sång som lät hemskt - men vad gör det, Kickan var full kastrull och vi dansade till Chris Brown ca sjuttio gånger.. Och varje gång den kom, skrek alla yeeaaah, som om det var en överraskning att den skulle komma. Nu bär det av till jobbet. 25 juni bär det av till Kalmar för att den 27 åka direkt till Båstad för att att den 30onde packa om väskan för att åka till Oslo för att den 5 juli åka direkt till Götet och se BRUCE! Fint de. Viva la vida.

Lätt.

With the good thing ahead of us we leave the bad things behind.

Varje morgon borde börja med champangefrukost hos Bellan. Jordgubbar och champange, och solsken.

Jag har spring i benen, jag känner glädjen med - och inte minst unnar, alla studenter. Jag har varit där, jag vet hur fantabulöst det är!

Det är nästan för varmt, detta är ingen klagomål!, och staden kryllar av folk.

Veckan kommer spenderas i goda vänners sällskap och imorgon ska vi fira Kickan, som efter många tråkiga dansklektioner och många jobbiga matteta äntligen får slippa allt det där..

Vi har vin, vi har varandra. Och vad säger Leeeejna i såna lägen?

VI KÄNNER GLÄDJEN, såklart.

149.

149 blogginlägg har jag visst gjort här.
Det första för nästan exakt två år sedan. Då var det studentyra, pirr i magen och tankar inför det fria livet efter skolan..

Sen har jag vid 149 tillfällen behövt skriva av mig, och av dessa är säkerligen 145 inlägg om hur jag faktsikt älskar mitt liv, och de människor som hjälper mig med detta.

Men nu är jag här, vilsen och ganska ovetande hur mitt liv kommer att se ut de närmsta två åren från nu. Kommer jag nån gång kunna slå mig till ro och sätta mig i skolbänken och isåfall var? Eller kommer jag helt enkelt fortsätta att hela tiden vara på väg någonstans...

Det får tiden utvisa, och ingen är mer spänd och nyfiken än jag.

Helgen ska bli monster. Klart slut.

Tack Richybitchy för du hade en ful bandana hela ettan i gymnasiet som gjorde att man bara var tvungen att gilla dig. Du har varit en riktig vän i många och har nyss visat att du fortfarande är det.

Och frågan som jag så många gånger ställt mig innan, och aldrig att jag kan ge mig själv ett vettigt svar. Förnuftet eller hjärtat?

Månaden MAJ

MAJ 2007

"Det är med skräckblandad förtjusning man vaknar upp - alltför många i ett alltför litet rum - och tillsammans konstaterar att man är sliten som få, och har ungefär noll minne av vad som hände efter klockan 22 kvällen innan.
Vi alla mindes att vi hade riktigt jävla roligt, Mille har träningsvärk efter all dans. Var började kvällen flippa ut? Och var fanns gränserna igår? Ingenstans tydligen.
Valles tal var så rätt. Vi har under fyra år varit med om otroligt mycket tillsammans - inte bara roliga saker. Vi har bråkat, skrikit och svurit till varandra. Men vi har också sett fyra länder tillsammans, somnat tillsammans, vaknat tillsammans och skrattat tills det krampat sig i magen. Det finns saker och ord som bara vi förstår.

Det är nåt visst med Baskemölla och Simris. Det är vackert och underbart, havet är blått och det luktar grillat. De älskar oss på Ica inne i Simrishamn för att vi alltid är ute i så god tid, och de älskar oss i kiosken för att vi frågar vad kulorna kostar, helt ovetande om hur galet det kan låta. Mamma Ricard - ägare till Baskes bästa hus, vet nog inte riktigt vad hon sysslar med - låna ut sitt hus till 13 ungdomar en hel helg.
Sex sängar, en soffa och en madrass av tjockleken 1 mm. En sossegrill, lite flairingflaskor och ett gäng störtsköna männsikor. Och såklart, Way I are - Timbaland. (- Jag hade nog kunnat höra den låten i....hrm, fyra månader, varje dag, hela tiden)."

Inget mer behövs sägas. Nu är vi där igen, det är maj månad vilket innebär Baskemånad, och detta gamla inlägg som jag hittade i min blogg får mig skratta för mig själv.

Damn. Jag är nu också fast i Gossip Girl. Jag lovade mig själv att hålla mig utanför det, men jag bara råkade ringa Oskar sexton gånger och se till att få nerladdat alla program som behövdes.. och sen var det kört.

Charlotta har lämnat Malmö efter en underbar helg innefattande grillning, Lilla Torg, Bokskogen, Västra hamnen och Ribban. Vi tog nästan årets första dopp. Helgens skräll; Jag avgjorde den otroligt spännande matchen på Ribban Beach mellan Lag Hanna & Lag Emma.


Livet ordnar upp sig..

Love life.

27 dresses.

Livet börjar sakta men säkert återgå till det normala, det vill säga, jag börjar bli mig själv igen. Sakta men säkert. Jag kan se glädjen i saker, jag kan se framemot en sommar i denna stad.

Den 15onde september packar vi väskan än en gång och åker till vinden tar oss, och hoppas denna gång det blir Aussie.

Än en gång har jag stött bort en fantastisk människa, tagit ett beslut jag får ångra en dag. Jag hoppas vi kan träffas och utbyta åsikter, och sedan tjaffsa i ett antal minuter/timmar, för det är ju det vi gör bäst.

Charlotta och Annie kommer till helgen och rockar Skåneland, som de själv uttryckt det. En vecka utan er har varit en vecka för länge.

En pastasallad i solen med Kix & Ems är guld värt. Ni ska minsann vara brudnäbbar på mitt bröllop. 27 dresses, take a pick!

Hemma bra men borta bäst?

Det är en tomhet jag aldrig tidigare varit med om. Det känns om halva hjärtat är ute och svansar någon helt annanstans.. lite i Kalmar, lite på Gotland, lite i Sälen, lite här ocvh var.. Jag är på hemmaplan med fantastiska vänner men jag är inte mig själv. Hade det inte varit för alla gånger jag suckar hade nog fått syrebrist och fallit ihop.
Jag måste landa, jag måste skärpa till mig och slappna av, men jag hinner inte mer än hem innan jag börjar kolla biljetter.. bort härifrån. Aussie? Västindien? Det är nåt fel på mig och mina myror i byxan.