Hannars?
Dagen på jobb har varit minst sagt händelserik och ovanligt flummig.
En massa kaffekoppar och ett tjugotal skrattanfall senare är jag hemma och skrattar för mig själv när jag tänker på vilka arbetskamrater jag skaffat mig.
Sebastian står och äter fil, med flingorna underst. Jag ser så förvånad ut och utbrister nåt sött kring detta, pratar-du-alltid-innan-du-tänker-javisst-gör-jag-det. Jag och Läss dricker kaffe, vår favvosysselsättning, och tar de lite lungt.
" Är det ni som kallas aktivitetsliga?"
" Såklart!"
Lite senare står Läss och Markus i köket och flummar som vanligt, Markus sjunger my heart will go on och Läss vill testa om han kan slå iväg en potatis med en flaska. Det kan han, och potatisen flyger rakt in i väggen. Jag bara skakar på huvudet och slänger ur mig en härligt kommentar om att jag är yngst i gänget och ändå mognast. Det lät så underbart högtravande att Läss bryter ut i de galnaste skrattanfallet jag vatt med om, samtdigt som han försöker förklara för Markus (som missade kommentaren eftersom han sjöng så högt) vad jag sa. Samtidgt kommer Ahmed, vår diskare in i köket och ser mig och Läss stå böjda av skratt.
"Alltså ni två, ni e bäst, jag svär. Ni börja samtidigt och nu e ni alltid tillsammans, het klart bäst".
" Alltid tillsammans ja! Kom nu!"
" Yes sir! Men du gumman, snart är det jag som är boss.."
" Jaja.."
Oskar går runt och sjunger och vi är alla överens om att nästa skiva som toppar listorna runt om i Sverige är den sjungade kocken. Efter Doris och knäckebröderna (va?). Stackars Jocke fattar ingenting och när Markus föreslår att de ska strippa ser han gråtfärdig ut stackaren.
" Du vill väl titta på Hanna?"
" Oo ja, jag vill inget hellre!"
" Jag hörde ironin fröken lilla!"
Läss har gått och sjungit "jag känner en bot, jag heter anna, anna heter jag..." hela dagen och jag kan inte för mitt liv förstå hur man inte kan den texten, men tydligen.. Sista timmen chillade vi på diskbänken och drack några koppar kaffe varpå vi blir lite hyperaktiva. Vi har tävling upp i trappan och Läss sjunger Boten Anna så högt han kan när det plöstligt står en gäst framför honom. Eh, hej. Gästen i frågade gick i sömnen, i bara pyamas, vilket kanske var tur.
Peter, chefen, tycker det är underbart att "alla i personalen är helt frika och normala".
Som sagt, ironi är vår grej.
Lördagen var otroligt lyckad, vi kan som ingen annan.
(Förlåt att alla var tvungna att leta efter nyckeln i fem timmar när kära lilla jag, full och glad, hade den i BH hela tiden, haha). Fyllekajan var på plats, OFFCOURSE!
http://www.pixbox.se/usr_show_id10106_page0_order1.html
Kristina- batwomen, Mussi- Lara Croft, Valdix- Afrodite, Mille - neger vaaaad?, Tessie- pirate of the Tygelsjö är kanske VÄRLDENS BÄSTA.
Haha, ditt as, jag fotograferade även utan blixt för tusan - och inte saknar han min kamera, han saknar MIG! Den där getingdräkten är inte från stadsteatern, det är ju jag som ordnade den och jag har det fortfarande hemma. Det var ju JAG som hade den på mig, INTE MINUS. Har du slagit huvudet, eller?
Jag VET jag ÄR EN SKIT! För det första har jag inte varit särskilt sugen om jag ska vara ärlig -de människor jag vill träffa igen träffar jag hellre någon annan stans än på Silja Line utanför STHLM (typ DIG och ER hemma hos ER), och för det andra drar våra julbord igång EXAKT DÅ och jag ser verkligen fram emot det -kan liksom inte missa våran kick off som vi laddat inför så länge -tyvärr! Men ni får ha det så HIMLA KUL och röjja gärnet, så kommer jag ner och hälsar på er. Funderar på en rövare; vad sägs om NYÅR?? Puss och MASSA MASSA kramar
cheeses.. i miss you bitches.. snart ses vi.. & vi ska maxa.. puss & slem