18 oktober 2006
Allt blev bara helt svart och jag kände mig snurrig, sedan började jag gråta. Jag visste att det skulle ske inom några dagar men att höra att den lille faksikt kommit ut på riktigt, välmående och gudasöt gjorde att allt omkring bara tog stop, tiden stannade.
Sandra har blivit mamma, 18/10 2006.
Det var så många frågor jag ville ställa men fick bara fram.. "ååååh, jag är så glad, ååååh" och Sandra bara skrattade med munnen full med McDonaldsmat. Den lille killen kommer äta gaaanska många pajer, latte, cheddar cheesedippor och pommes i sina dar med Sandra och Anders som föräldrar.
Efter många snyftningar och glädjetårar lyckades jag ändå få veta att det var en 3,6 kgs tung liten pojke med mörkblå ögon som förmodligen får heta Oscar. "Han är inte alls lila eller så, bara så underbart söt".
Sandra lät så stolt att jag var tvungen att gråta lite glädjetårar till.
Du kommer bli en helt fantastisk mamma.
Och vi kommer att bli helt fantastiksa mostrar, som vi själva kallar oss.
Ostbricka och vin stod på schemat denna veckan. Och vi som känner Langelandarna vet att de fixar som ingen annan. Anders special-drinkar, massa ost och kex och vinare. Och si sådär fem skippers som Lange tvingade i oss. Och champange. Och lite dooleys. Och cider.
Martin blev såklart full snabbast och börja fumla och ha sig, fyllesamtal är givna. Men efter en stund blev också Gruvan lite snurrig, nämen, han som aldrig blir full.
Jodå, för de blir han.
Myyycket snuskiga detaljer, "asså vi hånglade - HÅNGLADE!" och lite nya förtroendeband skapades.
Och vad gav jag mig sedan inpå? Hopp in i taxin med Martin där fram med sina grillz, stackars taxichauffören blev väl livrädd. Smidigt skulle vi smyga in utan att väcka nån men var säkerligen det motsatta. Kristina var nog tacksam när hon kunde gå och lägga sig utan två offer i kallingar och grillz som dansar till gangsta-låtar tre på natten. Äh, jag slutar bli förvånad, det är lättast så.
Kan inte sluta tänka på nästa sommar. Jag, Valle, Mille och Kiki, och förhoppningvis arbetsnarkomanen och tofflen Tess , i samma lägenhet och no limits är det som gäller.
Sandra har blivit mamma, 18/10 2006.
Det var så många frågor jag ville ställa men fick bara fram.. "ååååh, jag är så glad, ååååh" och Sandra bara skrattade med munnen full med McDonaldsmat. Den lille killen kommer äta gaaanska många pajer, latte, cheddar cheesedippor och pommes i sina dar med Sandra och Anders som föräldrar.
Efter många snyftningar och glädjetårar lyckades jag ändå få veta att det var en 3,6 kgs tung liten pojke med mörkblå ögon som förmodligen får heta Oscar. "Han är inte alls lila eller så, bara så underbart söt".
Sandra lät så stolt att jag var tvungen att gråta lite glädjetårar till.
Du kommer bli en helt fantastisk mamma.
Och vi kommer att bli helt fantastiksa mostrar, som vi själva kallar oss.
Ostbricka och vin stod på schemat denna veckan. Och vi som känner Langelandarna vet att de fixar som ingen annan. Anders special-drinkar, massa ost och kex och vinare. Och si sådär fem skippers som Lange tvingade i oss. Och champange. Och lite dooleys. Och cider.
Martin blev såklart full snabbast och börja fumla och ha sig, fyllesamtal är givna. Men efter en stund blev också Gruvan lite snurrig, nämen, han som aldrig blir full.
Jodå, för de blir han.
Myyycket snuskiga detaljer, "asså vi hånglade - HÅNGLADE!" och lite nya förtroendeband skapades.
Och vad gav jag mig sedan inpå? Hopp in i taxin med Martin där fram med sina grillz, stackars taxichauffören blev väl livrädd. Smidigt skulle vi smyga in utan att väcka nån men var säkerligen det motsatta. Kristina var nog tacksam när hon kunde gå och lägga sig utan två offer i kallingar och grillz som dansar till gangsta-låtar tre på natten. Äh, jag slutar bli förvånad, det är lättast så.
Kan inte sluta tänka på nästa sommar. Jag, Valle, Mille och Kiki, och förhoppningvis arbetsnarkomanen och tofflen Tess , i samma lägenhet och no limits är det som gäller.
Kommentarer
Trackback