Bimbo & Bambi.

Jag är blåslagen & jag har gråtit av smärta tre gånger.
Jag har världens största blåmärke på knät & jag har tappat en miljard hjärnceller.
Men jag är nöjd.

Mille och jag är envisa och smått galna som fortsatte mörbulta oss själva i backarna. Vi svor över ungjävlarna som åkte förbi i ilfart när vi låg ner och kved, och vi hatar verkligen snowboards. Vi kan inte förstå hur man kan utsätta sig själv för den jävla grejen. Och still, we did. Men vi hade våra stunder, när vi var grymma och tog oss ner med glans. Och så var vi sjukt nöjda.

Mille slog rekord i lifttrillning. Sex gånger i en och samma lift. Vid ett tillfälle släpades hon efter liften och frakturen i hennes arm blev bara värre och värre. Vid ett annat tillfälle fick hon offra sig för att jag inte skulle få liften i huvudet och dök ner i marken framför en folkskara som inte alls förstod vad hon syssla med. Thanks mate.

Tillsammans med Fjellman & ett galet dala-gäng drack vi Mintu och öl mitt på dagen. Vi sjöng Arickitickitanga och överröstade bandet. På Kantarellstigen bor det skönaste dallänningarna. Markus i täten, en Borgmankopia i sina bästa dar. "Jag är int full, jag vatt ut."  Han vill gräva bort Skåne från Sverige, vilket vore en vinst för oss alla. Dom slapp skåningar och vi slapp höra dalmål. Fast helst av allt ville han dela säng med Mickan. De ville inte hon och han var inte nöjd.

Bräda hem lite smått berusade funkar. En lift i huvudet klarar jag, och våra göteborgsmän tyckte jag var cool som nickade liften. Whenever your in trouble, så ringer vi en sån. En såååån fru.

Björn Rosenström LIVE på HC. Mest röj någonsin, och Ricrad och jag sjöng nog högst. Jag är så het, och vi var såååå heta. Mille försvann och tyckte sen att det var helt självklart att hon stod bakom staketet med Markus. "Jag står ju här": Jaha.
Norsken Marco sänkte oss - vi sänkte oss själva. Dagen efter uppskattade vi inte Marcos gest - vi mådde mest illa.

Nästa år är det vi som dansar på bordet, bjuder på kakor utklädd till.. nåt, bor i kollektiv och kommer bakfulla till jobb. Porjolööööök - nästa år är vi säsongare och kör järnet.

Då, nu och föralltid.
BIMBO & BAMBI.

WHERE DO WE DANCE WHEN THE EARTH IS TURNING?
WHERE DO WE SLEEP WHEN OUR BEDS ARE BURNING?


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du skriver så jävla bra :)

2007-04-09 @ 15:09:56
Postat av: slaida

sjukt störd. eller, sjukt störda kanske är mer rätt ord.. sjukt störda, men ack sà sköna människor..
snart kommer svallis (kallar henne numera för Svulst) hem till er.. sen blir det besök för slaida i malmö en tààrsdau till en löördau kanske.. tjing tjing, slamekastrull

2007-04-10 @ 22:29:31
Postat av: Jonna

Blir det en visit hos Sandra imorgon?

2007-04-12 @ 00:15:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback