bond

Sommar i Malmö är som en bal på slottet..långtråkigt, döötrist.. och alldeles alldeles underbart!
Visst är det långtråkigt att sitta i en bil och vara vilse i Falsterboskogen i 40 minuter, visst är det dötrist att Toppen stänger 20:00 men visst är det alleles alldeles underbart!

Veckan som gått har varit minst sagt händelserik, jag är ett par magmuskler starkare, ett par hjärnceller dummare, ett par upplevlser rikare.

Familjen Borgströms stuga i Höllviken har blivit vårt nya häng. Tillsammans med värdarna Åke & Anite, femtiotusen mygg och fantastiska vänner satt jag och plötsligt fick den där känslan, herregud vad jag har det bra!
Borgman skötte grillen, Oskar imiterade Bestefar till Emma inte kunde andas mer, Weiland var för full för att kunna säga utruttslack..utrackslag..rattutslag och fick mig att gråta, Kyrra sjöng Ledin - solosång, Richy förlorade i pingis och blev lack, och för Ståhlan var det som alltid - Love life.

Jag hade ändå en snigel på foten. En livslevande slemmig äcklig fruktansvärd snigjävel som hade haft mage att sätta sig på min fina fot. Jag fick panik när jag insåg att det inte var en spagetti som kändes på min fot och skrek självklart på hjälp. Vad gör mina "vänner" då? Börjar leta efter kamera. Där sitter jag, skriker som en galen med foten i vädret. Jag fick själv ta bort snigjävlen och slänga den långt åt helvete där den hör hemma.

Stämningen var guld, vi pratade minnen och om gamla goda tider och insåg att vi faktiskt varit kompisar allihopa i fyra år. Det känns som ett år sen vi fläkte sleepoverparty hos T-boy och band våra första band.

Taxiresan till Strandbaden sen, det var en resa det. Hur mycket Kyrra än försökte förklara att vi egentligen är normala och fina männsikor skakade hon bara på huvudet. Nej barn, det är ni inte.
Bestefar & "Han saajjer att han ääälskar maaj!".

Oskars fot, som han så illa skadat under dagen, friskande till på bara några sekunder när han entrade Strandbadis. Vi tyckte grabbarna skulle tävla i vem som kunde få flest hångel, för att rätta känslan skull infinna sig, för det var faktiskt så det gjorde. Vadslagning på hög nivå. (Hemskt ledsen jag blottar er här, men det få ni bjuda på, era players!) 14 bast, plankade in på SB, lite hångel hit, lite hångel dit, backslicken & technomusiken. Tider det. 

Jag har även bråkat rejält med ett tantaskrälle. Vi har precis cruizat till Flasterbo beach, som Svenne säger, och ska sätta ut våra turist-solstolar när vi hör någon ropa från havet. Där ligger en tanta och vinkar och tjoar för glatta livet. Svenne tänkte precis Mictha sig och slänga sig i för att rädda henne när hon skriker att vi lagt oss för nära hennes handduk. För nära i detta fallet var på 10 meters avstånd. Hon kommer upp ur havet och det blir ett jävla liv, och jag fick höra att jag minsann inte var så tuff bakom brillorna. Då tog jag av brillorna och förklarade, att jo, det är jag visst de. Eftersom mina killkompisar är MESAR fick vi flytta oss trots min fight! Kan inte ens stå upp mot ett tantaskrälle. Men när Ledin pumpades och vi vevde deluxe genom takluckan kunde jag inte vara sur på mesarna mer. 

Ännu en fantastisk kväll i Hölle hos Borgströms. Jag förlorade grovt i tennis, blev sur och umgicks istället med min vinflaska resten av kvällen. Otroligt hög mysfaktor och otroligt mycket uthällt vin. 

Jag blev även attackerad av en gris. Vet inte vad det är med mig och djur. Okej att jag inte är en riktigt djurvän, men känner dom av sånt, och därför vill närma sig mig med flit? Det kom en svart liten gris springande mot mig i full fart och jag frös till is av rädsla. Grisen i fråga visade sig sedan vara Sydney. En hund. En feeeruktansvärt grisliknande hund. I slutet av kvällen vågade jag klappa grishunden på trynet/nosen. 

När klockan närmade sig 03 och Strandbaden stängde skeppades vi in i Rolle och skulle åka hem. Trodde vi. Kan bara säga så mycket som att jag aldrig mer kommer lite på Feja vad det gäller lokalsinne, att jag aldrig ska bosätta mig i Gessie och att jag ska se till att de sätter upp lampor i den förbannade skogen så man hittar hem. 
Jespers underbara knä räddade hemresan. 

Emma är min vän och Emma är en flicka. Min flickvän. Min kära flickvän som jag efter tolv timmar på jobbet kan komma hem till, ta mitt täcke och bara sova hos, sova tills dess vi vaknar för att gå och handla frulle - alltid gifflar och sedan titta på sex & the city. 
www.spurs.blogg.se

Spurman & Light my fire.