bond

Weekend i Baske.
Skål i dimman!

Det är med skräckblandad förtjusning man vaknar upp - alltför många i ett alltför litet rum - och tillsammans konstaterar att man är sliten som få, och har ungefär noll minne av vad som hände efter klockan 22 kvällen innan.
Vi alla mindes att vi hade riktigt jävla roligt, Mille har träningsvärk efter all dans. Var började kvällen flippa ut? Och var fanns gränserna igår? Ingenstans tydligen.
Valles tal var så rätt. Vi har under fyra år varit med om otroligt mycket tillsammans - inte bara roliga saker. Vi har bråkat, skrikit och svurit till varandra. Men vi har också sett fyra länder tillsammans, somnat tillsammans, vaknat tillsammans och skrattat tills det krampat sig i magen. Det finns saker och ord som bara vi förstår.

Det är nåt visst med Baskemölla och Simris. Det är vackert och underbart, havet är blått och det luktar grillat. De älskar oss på Ica inne i Simrishamn för att vi alltid är ute i så god tid, och de älskar oss i kiosken för att vi frågar vad kulorna kostar, helt ovetande om hur galet det kan låta. Mamma Ricard - ägare till Baskes bästa hus, vet nog inte riktigt vad hon sysslar med - låna ut sitt hus till 13 ungdomar en hel helg.
Sex sängar, en soffa och en madrass av tjockleken 1 mm. En sossegrill, lite flairingflaskor och ett gäng störtsköna männsikor. Och såklart, Way I are - Timbaland. (- Jag hade nog kunnat höra den låten i....hrm, fyra månader, varje dag, hela tiden).

Propelle-Karlsson på Rufet, Knäcke, Mille Långstrompé och KyssmejLotta Rullgardina - jag älskar er till månen och tillbaks. Baske 07 - slog nog alla rekord. Första och sista för detta året. Snart bär det av till Magaluf och i augusti drar grabbarna till Aussie med sina badshorts och bringor..
Som Oskar hade sagt, Feeeeeruuktaaansväääärt BÄST!