bond

Sportlovsvecka och tiden rusar iväg. Jag har en bruten tumme, ett taskigt ledband och en jävlig förkylning. Det sistnämda orsakat av den berömda snöväckningen. Vaknar av att vi får varsitt snölass, rakt ner i sängen. Tänkte först bli fly förbannad vilket var svårt när man ser Barren och Gurra stå dubbelvikta av skratt i trappan. Det enda vi hade att säga då mitt i natten var att de BÖR sova med ögonen öppna då hämnden kommer bli feeeruktansvärt ljuv.

I fredes var allt lite för bra för att vara sant.. Jag, Porlefors och Annie cruizade med Putte till Lindvallen, strålande sol och rutorna nervevade och Warra Warra pumpandes på högsta nivå. Och som sagt, för bra för att vara sant. En vall, ett fall och tumfan var bruten. Inte så farligt tänkte jag och åkte vidare tills de gjorde lite föör ont.

Efter en visit på Mora lasarett åkte jag hem med ett fint blått gips, lite party faktiskt. "Det kunde varit mycket värre". Kan åka bräda igen redan imorgon, dock lite försiktigt. Mamma, som nyss börjat semestern, har nu besökt ännu ett sjukhus världen över.

Alla hjärtans dag var mer romantisk än vanligt, trots att K var 80 mil bort. Kalas på Movägen, Darin och tårta, Miss Fattys födelsedag och fyllesamtal. Love is in the air bland brudarna.

Hela Malmöskaran har anlänt och jag och Mille ska leva mamma-lyx i veckan. Imorgon blir det helkväll, Mezzo och Fjällis. Tänkte dra med gamlingarna men efter att ha sett deras gardrob ändrade vi oss.

Livet leker, även med en bruten tumme! Och kom ihåg, det kunde ha varit värre!







Hepåde!