- Nån som ska me till BIP?
Och du säger du känner mig. Skärpning för helvete.
Annars är det såklart uuuuuuuuuuuunderbart!
Lejna, snart kommer vi till dig! JAG SAKNAR DIG, PLAKATIS!
Lejna dricker inte alkohol, hon sponsar Disel, hon sjunger battre an Celine, hon maxar och dricker aldrig randome shit, hon motionerar och har en van som heter Fernet. Pa dagtid hittar man henne stekandes pa stranden eller vid gronsakerna pa BIP, pa kvallen hittar man henne dansandes med en skylt eller gomd under bardisken. KARLEK!
Stockholm 15 - 20 november.
Rok´n´roll med grabbarna, "let´s go fuckning mental" med Ida&Christin och massa härligt med världens bästa sambos, SIROCO.
Slagsmål med Örjan, shotrace med Vivsan&Valle, matlagning med Hanna, och batman-känsla från Sara.
Hanna: Härligt, Vivi: härligt, Valle: härligt, Hanna: härligt, Sara: härligt, Lejna: härligt, Mille: härligt..
HÄRLIGT ÄR DET ENDA RÄTTA!
Fyllekajan?
Har jag berattat foresten om var fyllekaja, det blaa fula mjukisdjuret som piper nar man trycker pa hans nabb. Denna figur delas ut till den personen som har mest alkohol i kroppen vid hemgang. Den vandrar runt fran person till person trots att den har stannat hos vissa fler ganger an hos andra. Denna lilla filur har skant oss mycket gladje kan jag tala om.
Kärlek till hockepockeywomen - MILLE&LEJNA!
Olika, men ändå så lika.
Nu är det banne mig höst. Jag ska börja använda vantar och vinterjacka snarast.
Inte mössa dock, det klär mig sådär bra. Detta disskuterade jag med en gäst idag, fråga mig inte varför, och han blev arg och sa att en sån söt tösabit var söt i allt och att han faksikt kunde köpa en fin hatt eller basker till mig om jag ville. Jag tackade vänligt men bestämt nej.
Lilla torgs uteserveringar har tagits in. Det kommer kännas tomt och dött, men snart kommer väl lilla skridskobanan upp där istället och då ska jag utmana Ståhlan i skrillor en gång till. Sist blev det dock oavgjort efter att Ståhlan åkt rakt in i en vägg och jag fått skoskav, eller vi bestämde oss iallafall för att fika var mer lockande.
Hur som helst.
Jag och min kära vän Emil, vi har varit bra Lillatorghängare 2006, satte oss med filtar och värmelampor för sista gången detta året. Vi drack vin och disskutera till en början politik, och konstaterade att vi faktiskt var vuxna nu, på riktigt. Samtalsämnena flippade ut lite efter några glas och bytte helt riktning, haha. Underbart i vilket fall.
Lördagen den 4 november kaaaaaaanske blir världens bästa.
"Om du vill bli förstådd...lyssna."
Det är underligt vad olika men ändå så lika vi männsikor är.
Det är också underligt att man kan älska en person så mycket att man gör precis allt för den, och att bara tanken på den kan få en att överleva då det egentligen inte går.
Babel - en film som får en att tänka till och sätta sitt eget liv i perspektiv.
U2 & Mary J Blige - One.
"Almost everything - all external expectations, all pride, all fear of embarrassment or failure - these things just fall away in the face of death, leaving only what is truly important. Remembering that you are going to die is the best way I know to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart."
8:47 på natten.
Klockan är nu 8:47 och jag är vaken. Eller inte bara det, vaken och PIGG. Detta är en underlig känsla och imorse när jag vaknade var jag tvungen att ringa mamsen och berätta om mitt då, stora dilemma. Antingen kunde jag lägga huvudet under kudden och verkligen försöka somna om eller, märkligt nog, gå upp (och hinna med de saker jag alltd vill hinna med men aldrig gör eftersom jag sover till 12) fast att det fortfarande var natt, nåja, tidig tidig morgon. Mamsen skrattade åt mig trots att jag var fullt seriös och gav sedan mig rådet att faksikt gå upp. Mammor vet bäst, so I did.
Jag har på fem dagar jobbat 44 timmar och det känns i min stackars nacke. Ledig två dagar nu och dom ska utnyttjas väl. Och lite vin på de så.
Det börjar bli höst och jag gillar det fast attt jag redan svurit över Sverige och vädret ett antal gånger. En lunch i stan och lite shopping kanske, lön på kontot, ja tack.
Extra glass, puss och tack, till Oscar.
The Guardian
Helgen har varit trevligt, trots 21 timmars jobb på två dagar. Jag har fem skoskav, två Pippi Långstrumpplåster på hälen och en öm nacke. Jag har också blivit erbjuden drinkar med en kock efter jobbet, men jag sa jag skulle tänka på de. Färdigtänkt. Tack, men nä tack.
Ett glas vin efter jobbet med tjejerna gjorde allting mycket bättre. Jag hann med att vila lite på kullerstenarna på Lillan med, vilket skänkte glädje till oss alla.
Jag har svept starka drinkar med Kickan. Liffe sponsrade med lite vorre och Vidde fick bli bartender. Det gick sådär. Jag har dansat och lagt en liter vodka på golvet. Jag la det där, end of story. Eller inte riktigt end. Sen la jag även mig själv där litegrann medans Kickan langade handdukar. Nästan end of story. Vidde dansade som en galning och Oskar spelade luftgitarr hela kvällen. Sen somnade jag i taxin och vaknar upp morgonen därpå av Lena Langeland i mjukisdress. Kickan hade på nåt väääldigt mystiskt sätt huvudvärk och fick ta alvedon och isglass till frulle. Stackars liten.
Jag åkte statsbuss för tredje gången på ett år typ, satan vad körkort gör en lat. Sen tog jag nya bilen och racade med Jonna till Bara för att träffa 5 dagar gamla Oscar Rosengren/Rundgren, en underbart underbart underbart liten och underbar liten pojke med en hand lika stor som en jordnöt, typ. Även mamma Sandra, Elajna, Kassler- Katrin och Wendela fick man träffa. Vi drack kaffe, såklart, och tog igen lite skitsnack. En bio med onsdagsligan fick avrunda helgen, The Guardian fick mig nästan att gråta.
Känns som det var en månad sen jag träffade Valle, Mille och Tess - jag saknar er tjejer. Vi är alla arbetande kvinnor men måste ta oss tid. Och en thailunch med Emma hade inte suttit fel.
Natti natti.
18 oktober 2006
Sandra har blivit mamma, 18/10 2006.
Det var så många frågor jag ville ställa men fick bara fram.. "ååååh, jag är så glad, ååååh" och Sandra bara skrattade med munnen full med McDonaldsmat. Den lille killen kommer äta gaaanska många pajer, latte, cheddar cheesedippor och pommes i sina dar med Sandra och Anders som föräldrar.
Efter många snyftningar och glädjetårar lyckades jag ändå få veta att det var en 3,6 kgs tung liten pojke med mörkblå ögon som förmodligen får heta Oscar. "Han är inte alls lila eller så, bara så underbart söt".
Sandra lät så stolt att jag var tvungen att gråta lite glädjetårar till.
Du kommer bli en helt fantastisk mamma.
Och vi kommer att bli helt fantastiksa mostrar, som vi själva kallar oss.
Ostbricka och vin stod på schemat denna veckan. Och vi som känner Langelandarna vet att de fixar som ingen annan. Anders special-drinkar, massa ost och kex och vinare. Och si sådär fem skippers som Lange tvingade i oss. Och champange. Och lite dooleys. Och cider.
Martin blev såklart full snabbast och börja fumla och ha sig, fyllesamtal är givna. Men efter en stund blev också Gruvan lite snurrig, nämen, han som aldrig blir full.
Jodå, för de blir han.
Myyycket snuskiga detaljer, "asså vi hånglade - HÅNGLADE!" och lite nya förtroendeband skapades.
Och vad gav jag mig sedan inpå? Hopp in i taxin med Martin där fram med sina grillz, stackars taxichauffören blev väl livrädd. Smidigt skulle vi smyga in utan att väcka nån men var säkerligen det motsatta. Kristina var nog tacksam när hon kunde gå och lägga sig utan två offer i kallingar och grillz som dansar till gangsta-låtar tre på natten. Äh, jag slutar bli förvånad, det är lättast så.
Kan inte sluta tänka på nästa sommar. Jag, Valle, Mille och Kiki, och förhoppningvis arbetsnarkomanen och tofflen Tess , i samma lägenhet och no limits är det som gäller.
Chill
- Detta är en mataffär, här handlar man mat.
Veckan tema var hemkunskapslekton för Martin och Jocke och jacuzzibad med skumpa(?) i platsglas.
- Martin, kan du skära sallad?
- De vet jag inte, har aldrig provat.
Martin sköljer salladen i en kvart i vad han kallar en "pastavatteutlösare". Durkslag på svenska. Jocke blandar creme fraise och blir trött. Sen har han gjort sitt tycker han. Kristina imponerar genom att göra en stjärntomat och Martin tappar andan.. "Herregud, hur gjorde du de? Det är ju värsta tv-shopgrejen!"
Kvällen slutade i skrattkrampor tackvare vårt skämt om att se Jocke skriva blogg. Jesus.
Trött nu efter en lång kväll på jobbet. Jag har catfightats med Palle, blivit kramad av en kund, tappat en ketchupflaksa i golvet, gjort mig omåttligt populär hos ett gäng norrmän och fått bra i drix. Bra skit.
You´ve got the love.
Och hur fasen kan du sätta lösen på din blogg utan att ge mig de? Blir lika arg varje gång jag vill uppdatera mig om ditt liv. Om du inte ger det till mig kommer jag lägga ut bilden på dig från din Basskväll när du sjunger (ser ut som ett lejon eller nåt). Och det vet jag att du INTE vill, babe. Snart blir vi mostrar och fastrar(?), jag längtar till din sexualundervising för den lille. Saknar dig iallafall ditt fanskap.)
En kväll konstaterade jag sorligt nog att jag inte är riktigt bra på någonting. Jag hade velat vara bra på golf, fotboll, på att sjunga eller varför inte spela klarinett. Men bara vara riktigt bra på nånting. Det var en sorlig insikt. Men det är inget att deppa för. Bara två dagar senare kom jag på att det faksikt finns en sak...
hänga på stan och fika. Och fika lite till.
Jag och Mussi har kommit på att vi är Malmö stads värsta stanhängare. Butiksbiträde och cafépersonal börjar snart undra om vi gör något annat. (Men jo det gör vi. Vi är arbetande kvinnor ca 3-4 dagar i veckan och får mumsig lön den 25:e -Hej stan&shoppning!)
På Espresso house med en chailatte i handen tillbringar vi stor del av våra vardagar.
Aldrig att man tröttnar. Aldrig att samtalsämnena tar slut.
Jag slutar inte att förvåna mig själv eller någon annan heller. Denna helgen har jag fixat färdigt mitt rum och har lite nonchalerat det här med att använda tumstock och vattenpass. "Jag har ett öga för sånt här." Mamma suckar och skakar på huvudet. Speglen blev lite sne och hela proceduren fick göras om. Av pappa. Jag lyckades också trampa sönder en tavla och två ramar som jag smart nog förvarat på golvet sålänge. Och gardinstången satte jag upp på mitt eget sätt. Men allt blev finfint till slut.
Efter en underbar kväll med start på Lilla torg - med Tomb Raider, The Hulk och Batman blev det Hipp med massa mingel, catfights och dans med Vivsan. Runt tre snåret hamnade jag och Martin utanför och väntade på att vår vän- och taxi, Grufstedt skulle komma. Vi träffade världens skönaste man. Calle med cyklen. En man med framtidsdröm som bonde men som förtillfället jobbade med att köra cykeltaxi land och rika runt. Vi hoppade upp på hans lilla vagn och åkte fram längst stan. Stekigt deluxe, javisst. Efter ett tag sa vi hejdå till vår nya vän och lovade honom ett par nya vantar till nästa gång. Sen åkte vi hiss, upp och ner och testade hur snabbt det kunde gå. Och vi skrattade oavbrutet åt oss själva, sorligt nog. Vid halv fem på morgonen kom äntligen Jocke och vi kunde åka till Doncan och käka, för att sedan decka i bakstätet.
Bra avslut på en bra kväll.
Idag har jag powerwalkat, hör och häpna. Suz och Bellan tvingade med mig och mamma på en lång runda som vi var fast beslutna om att slå rekordtiden på. 34 minuter klarade vi, en minut efter rekordet men vi var nöjda ändå och firade med kaffe och lussebullar i solen. Jag och Isa funderade ytterligare lite på hur våra framtida män skulle vara och vilka kvaliteter som verkligen behövs. Snygg, smart, charmig, han ska vara händig och ha en båt. Självlärd rörmokare och elektriker, han ska kunna sy och baka. ”Ni bör nog sätta in er kontaktannons nu, över hela världens, så kanske ni hittar en om tjugo år.” Ni ska se vilka män vi kommer hitta. ”De sägs att man gifter sig med någon som är som ens pappa.. blir det så är det ett totalt misslyckande”. Haha, ojdå.
Ikväll blir de jacuzzibad och middag.
Life is gooooood.
I-landsproblem deluxe.
Jag vet exakt hur det ser ut på 404an. Sara ligger mitt på vardagsrummet och på nåt underligt sätt klarar av att sova, hon har en Batman bindel på sig och ett bebislakan. Hanna sitter, ja vad annars?, på lite olika ställe, denna dagen i soffan, i gropen med Tequilahatten på sne. Vivi är naken, som vanligt. Jag och Carro föröker vara ambitiösa och göra mat, troligen samtdigt som vi sjunger duett med Ted & Celine. Mickan dansar runt lite här och var och Kristin äter Subwaymacka. Ida ska duscha men kommer snabbt ut ut bardrumemt igen, och ser aningen besvärad ut.
ida: åååhh! Jävla schampooflaskor!!
Ida går ut ur duschen med 5 flaskor i handen.
ida: hur många bor vi här?
Mickan: menar du nu?
Ida: mm..
vivi: räknas alla andra med som alltid hänger här?
ida: hur många duschar här?
Carro: eeh.. många..
ida: men.. det behövs iaf inte 28 schampooflaskor!! man får ju klättra in i duschen.
Mickan: dagens i-landsproblem.
Christin: det är iaf INTE jag..jag har inget schampoo..jag använder ju ditt.
ida: grr..
vivi: nån hade snott min kudde i natt..jag sov utan.
Ida: jag med.
hristin: du sov ju inte ens hemma.
Ida: nä.. men om jag hade gjort det så hade jag varit utan kudde.
Hanna: vi måste skaffa kuddar..
hanna blond: eller så får vi vara mer fulla när vi kommer hem.. då tänker man inte på att man vill ha en kudde.
Ida: sjysst ide.. Ska vi göra så eller?
carro: ja.. men då maxar vi ikväll då.
Vivi: ja, men då super vi oss ännu mer fulla så slipper vi kudd-problemet.
How do you measure, measure a year?
How do you measure, measure a year?
In daylights, in sunsets, in midnights,
in cups of coffee, in inches, in miles
in laughter, in strife
In five hundrend twenty five thousand six hundred minutes
How do you measure a year in the life?
Jag funderar.
Ytterligare en vecka i Magaluf, elfte denna sommaren. Elva bästa veckorna möjligvis. På E4an känner mig sig hemma. Lange och jag på bartömning på Barskolan.. kan det bli annat än kul? Mina bartenderkunskaper förvsann i takt med hjärncellerna denna kvällen. - En shakad drink rakt ner på golvet, tack!
- Drick inte mer nu Hanna! Då kanske du börjar tycka jag är snygg.
- Aa, nä! Så full blir jag ALDRIG! ....ojdå.
Siroco 404, Punta Ballena, Magaluf, Mallorca.
"Så jävla rock´n´roll" - av er har jag fått lära mig att det är det livet handlar om.
Det handlar om att stå på borden för att sedan krasha ner i golvet, om att bli av med körkortet för att sedan skratta åt polisen, om att ha röda skor med prickar på, om att hoppa upp på andras studentflak, eller också bara om att heta Filip och bara vara det absolut sjukaste som går i ett par skor. Det handlar om att njuta av livet.
Tillsamman med er är det lätt.
Ett gäng freaks helt enkelt. Men efter bara några dagar frågade vi varnadra v a r h a r n i v a r i t h e l a v å r a l i v ? Man kan ofta direkt känna vare sig människor tillför eller kommer kunna tillföra nåt gott i ens liv. Det tog bara några ord på ren och skär stockholmska för att förstå att dessa grabbarna var sådana. Man kallas inte spjutspetsen för inget. Och ni har inte bilat ner till oss nio gånger på ett år bara för att göra narr av vår dialekt. Visst spelar det in, men vi tillsammans blir bara så bra.
Det förvånade mig inte när en röd skåpbil -med solstolar, madrasser och mängder av öl där bak, rullar in och ett gäng stockholmare hoppar ur. Teenage wasteland, Tiny dancer eller Don´t stop believin´ pumpas på max. Och vet vi vad jag då känner? L y c k a.
En minut i mitt huvud efter denna helgen. Saki...Filip..Fredrik...Alex...whatever. Trana! Pååpcorn? Jag tänker på björnarna! Saki är en sliten människa. En taliban. En olivfläck på skjortan. Saki och Filip blir vänner genom dansen. T J O F A D D E R I T T A N. Jag råkade visst ha sex. Du ska städa golveee. I´m yours. Ah skaka rumpan stumpan. Spcp3. Out in the fields. Va fan håller han på med? Släck ljuset.. Han har gjort de! Shit, så bränd! Din nakna kropp. Hörru, här var det upptaget. På bryggan eller i jacuzzin. Habibi.
The little black book. 8/6 2006. Där börjar det tjejer.
Don´t stop believin´.
Inte sant, Emil?
Jag ska läsa din bok, vad den än kommer att handla om.
En vinare på Lillan snarast , tack.
Puss och godnatt.
Trouble in paradise.
So long, sweerhearts!
En vecka på underbara Mallis med min helflummiga släkt väntar.
So long, sweethearts!
Skål för det!
Livet är för kort, vi har ingenting att förlora.
Vi är glada att vi har varandra. När sommar blir till höst, när familjen ställer till det för oss, när kärleksbekymmer och kärleksdilemma gör oss snurriga i huvudet, när vardagarna tråkar ut oss.. då är vi innerligt glada att vi har varandra. SKÅL FÖR DET!
Gruvan var såklart trött (käss) och vägrade förlora i Pictionary, med 18 steg, igen. Så denna get-togheter-som-pensionärer-onsdag slog vi oss ner på Lilla torg för att snacka om allt mellan himmel och jord, som vanligt.
En vinare skulle vi ha, minsann. Två vinare skulle vi väl ändå ha. Och en tredje skadar aldrig. SKÅL FÖR DET!
Vår sida höll oss lugna som civiliserade männsikor medan Martin och Kickans sida började svamla efter några glas. Och sen snackades de, ja gud vad det snackades. Ibland fick vi chansa för att förstå vilket budskapet var, ibland fick vi avbryta- för det var ju clothes off-låten och ibland fick vi avvakta så Kicki kunde gråta lite glädjetårar. SKÅL FÖR DET!
- Nu kommer jag ihåg exakt hur hans kropp ser ut.. och ja, MUMS!
Martin, dubbelmoralens man, är förvirrad. "Jag vill inte ha massa tjejer, jag vill ha en flickvän som är gravdi i rosa mjukisdress..." En minut senare. "Åååh, henne hade jag bara velat..." Två minut senare. "Det är slut med det livet nu, nu vill jag bara vara med någon jag älskar " Tre minut senare. "Alltså fattar ni att vi ska ha falska visitkort, Martin-jurist och Jocke-pilot och då kommer vi få såå mycket brudar".
- Jag har ingenstans att sova...
- Men du kan väl låna pengar till taxi av nån...
- JÄVLAR VILKEN MUNK!
hahahahaha, poor thing.
- Alltså, vi kan VERKLIGEN inte gå hem nu.
- NÄÄ, vi går till Stadt och raggar mammor och pappor!
Väl hemma, 02:00, med massa godis och en din sko-flaska slår vi på tv:n och börjar asgarva, i KANSKE fem minuter. Prison Break, ett avsnitt vi KANSKE inte sett. Vad är oddsen?
En heeelt underbar kväll med massa skratt och skitsnack (kunde nog inte ens bli bättre om vi var i Paris).
"Amen det har väl alla tjejer..."
...och i fortsättningen ska vi vara knäppa(re), SKÅL FÖR DET!
- Strip it! - Yes!
Jag och Läss är ett dreamteam dessutom, som med hjälp av Peter blir ännu bättre. Rätt som det är har alla gått och var hittar jag dom då? I köket ätandes eller drickandes.
- Åh, skumpa! Vi måste ha! Nää, fy vad äcklig, den häller vi ut. Eller nä, lite till...
Jag fasar att gå igenom köket då kockarna tycker det är kul med en ny ung tjej som dom bara måste störa sig med. Sugmärke på halsen av Palle? Ja, tack. En puss med Keso av Jonas? Ja, tack.
Den ena freakigare än den andra och Palle stackaren blir alldeles knäsvag när jag kommer in i köket...yeah right. Läss käkar mest efterrätter och Halli försöker förklara för mig att det visst finns logik i den knäppa bordsplanen. Och hela gänget är bara så härligt!
- Jag känner mig helt vilsen nu.
- Amen det är ingen fara, det gör vi alla - hela tiden!
´cause worry is waste.
Vår nya livvstil får börja idag istället.
Eller imorgon. Eller en annan dag.
Gårkvällen börjar som alla andra bra kvällar börjar. Jag och Ricard skriker på varandra och slänger på luren i varandras öra. Sen ska jag och Kickan bestämma kläder vilket för mig är det största i-landproblemet i vår tid. Denna eviga fråga, var sjutton ska man ha på sig?
Det tog mig bara två timmar och fem gardrober att göra mig klar. Däremellan hade jag hunnit somna mitt i en konversation och druckit en Breezer ala Håkan. Var dock superladdad när vi väl skeppades iväg till Richy. Där möttes man av en Henry Lloyd och dess unika ägare ("ok"), en ölbong och lite skön Mike Jones-dunk.
Under kvällen konstaterade vi att jag och Valdix var lika skyldiga/oskyldiga nere i Magaluf, att vi alla fem var singlar och borde ta tag i våra liv, att jag och Kickan som vanligt var först på dansgolvet, att Gruvan kan shaka rejält efter några öl, att alla fester slutar med deepltalks (fylletalks) och att vi alla tillsammans är som en stoooor familj.
Kvällens tips blev "vänta såå jääääääääävla länge ni kan att hitta den rätta alltså!"
Mina änglar.
Tänk att det kan vara så.
Ta ingen skit (bara smink)
bara smink!"
Slagord i kampen om rättvisa.
Ensam är stark men tillsammans kan vi flytta berg, och visst var det så tjejer?
Siroco är öppen för alla, även nästa sommar för dom som bangar en hel säsong.
Vi har den bästa balkongen, med Bart och ett brunt lakan, man får sängröka och nytvättad tvätt som utsikt. Man vaknar aldrig ensam, antingen med en roomie eller kajjan.
Idag har varit en sån dag jag längtat tillbaka så innerligt.
Mina föräldrar känner mig så väl så det gör mig irriterad och galen. Jag ska måla om mitt rum, jag envisas med att göra det helt själv. Tror ni jag behöver er jävla hjälp eller, aldrig. Och jag sväljer inte min stolthet i första taget. Sedan två veckor ihop har jag bott i ett rum som består av väggar och en säng, gemytligt deluxe. Igår började jag, tro det eller ej, måla, jag målade i tjugo minuter och kom på hur mycket annat kul det fanns att göra. Sen undvek jag mitt rum och penslarna resten av dagen. Lycka till i fortsättningen Hanna.
Gäng-get-together i helgen, jatack. De krävdes bara en kvart i Borgmans vardagsrum för att förstå varför jag i två år stått ut (och älskar!) grabbarna. För de får mig att skratta lättare än någon annan. Inte en siffra rätt nånstans, den ena onormalare än den andra, den trejde fullare än den fjärde.
Munka är fortfarande en livsstil.
DJ Jaaaaaay, ikväll är det laaaaaaajmjakt på Casablancaaaa.
Mitt Magaluf
- Det är ju bara en vanlig Rex!
- Sa hon Rex eller Donaflex(?)?
- Jag hoppas VERKLIGEN inte ni tycker att nu sjunger bra..!
- Alla som sjunger falsk får dricka!
- Skål allihopa, de blir mycket dricka idag!
- Är du monsterladdad Håkan?
- Monster..vadå? Monster..äh!
- Mickan har en katt som knider gumpen mot stubben! (say what?)
- Jaha, är vi på McDonalds, jag har hela tiden trott vi var på BK!
- Låtsas att du ska spy då!
- Nej, ingen tror mig längre, kör alltid den.
- Han bjöd mig på alla drinkar.
- Men du betalade själv?
- Ja, precis..
- Du kan ju inte kalla mig älskling när du har pojkvän! (öh?)
- Hanna hatar mig, jag sa ju de, hon hatar mig.
- FÅÅÅÅÅNGAD AV EN STOORMVIND!
- Jag vill inte alls sänga ut er...men jag vill verkligen att ni går nu!
- Är ni redan trötta brudar?
- NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!
- Dåså, då kör vi!
- Jag är en liten toker, hihihihi.
- Jag är hemma in natt. supp.
- Det viktiga är att ALLA är med, förstår ni de? Det viktiga är att alla är med!
- Sara, gå och slå upp ordet ironi i ordboken!
- De muslimer som har sån svart grej på sig (förklraing; burka), har de cancer?
- Don´t even go there biiiiaaaaaaaaaatch!
En härlig kväll med de skönaste brudarna jag vet. Att var back on track i Malmö känns bra.
Mitt Magaluf.
You make me high.
(Ni kan numera kalla mig Maggot. Det är en lång med välskriven historia.)
Gårkvällen spenderades hos Langeland´s och en het match i Pictionary stod på schemat. Kicks&Jag v/s Jocke&Martin. Jag vet, jag är världens sämsta förlorare och känner ibland att jag måste fuska lite. Igår fukase jag knappt något och vad hände då? Det lönade sig INTE och vi förlorade. (Visserligen fuskade grabbarna in isg i mål). Att Kristina ritade läppstift som en treåring och inte visste vad en pyramid hette kan ha dragit ner oss lite...
Vi bytte lag och jag och martin hade en trög start och gav stackars motståndarlaget flaksa förhoppningar om en seger. Vid knopp vände det hela och vi gled in i mål, medans Jocke grät lite tårar.
Underbart!
Livet är som vanligt bra, bra, bra. Trivs på jobbet och allt däremellan. En månad till Sandra får sin lille, två veckor till Mallorca med hela tjocka släkten, tre månader till Thailand/Vietnam/kambodja. 8 MÅNADER TILLS MAN ÄR TILLBAKS I MAGALUF! 
På Hipp 8/8
I´ll get over you.
Världens bästa.
- Ja, tack gärna.
”Du är världens bästa”
Och hur kom Kixi fram till detta? Jo, hon satt och tänkte på alla sjuka grejer vi gjort och alla timmar vi skrattat denna tiden vi varit som Timon&Pumba. Jag började också tänka och kom på mig själv börja skratta i min ensamhet.
(Det började en novemberkväll år 2005 med...)
KIX, HANNA OCH EN VINARE!
En vinare, två vinare, tre vinare… oops, hick. Hick, hick. Efter det dansar vi fram längst gatorna, går vilse i trapphus eller liftar med Machi.- Jag är full som halv fem!
2 nov 2005
Ölspelet, KICKAN KAN INTE SE SKILLNAD PÅ EN 5A OCH EN 6A! Hon kör så klart sin diviga kortdans, men inser snabbt att hon var helt ute och cyklade. Hhahaha! Ojdå!
- Aha, nu börjar jag fatta reglerna!
Bra där, vi har bara spelat i en timme! HAHA!
11 dec 2005
Julen handlar numera inte bara om pepparkakor och lussebullar- nu handlar de också om skedar, döda fåglar, marsvin, palmer, möss(?), giraffer med arabiska skor, knappar, katter med megasvansar, snappsglas, yxor/Magnum-glassar, spermier, stekpannor och julstrumpor.
21 maj 2006
Fröken Langeland har tillfört så mycket bra i mitt liv det senaste året, tack och hej för de.
Kickan och jag, vilse i Lund. Kickan skaffar nya kompisar, 40-åriga män från Klågerup, som hon delar sitt intresse för Bajamajor med. "De e tur att du finns". Hon får till sin lycka inviga en sådan efter mycket tjat. Om vi vill blir vi bjudna på fest i nån annan håla med tjockisen och hans vänner,
28 maj 2006
Alla bra kvällar börjar med Kickan och en vinare. Vi är ett sanslöst radarpar. Vår man Machi skeppade oss till landet, Klågerup, med "thunder in my heart" pumpandes på max. Väl framme möts vi av en salongsberusad skala, dock på god väg in i dimman. - Varför vill ingen titta när vi dansar? Vi har till och med ett rött band!
- Jaha, så det var bara Kristina som fick grovhångel och smek?
Vi har ätit mer scones än vad Malmös befolkning gjort tillsammans. Vi har druckit fler lemondrops än vad vi kan räkna till. Kickan har ätit fler pizzaslicear än vad som är fysiskt möjligt och tillsammans har vi ätit tacogratäng för ett helt fotbollslag. Vi diggar low-fat chips för det får oss att känna oss duktiga samtidigt som vi pratar om att vi snart ska börja träna. Vi äter McFlurry medans vi shoppar och agerar stilpoliser för de stackare som inte vet ett skvatt om mode. Vi gör det vi lust för och vi trivs.
- Men han är ju trevlig, säger Kickan.
- Jaa, men ibland klipper man lite och ibland klipper man mycket, svara jag, helt ovetandes om vad jag säger då jag faktiskt somnat.
-Aja, godnatt saxen! säger Kickan, glad över sitt påhittiga smeknamn.
Thunder in my heart är VÅR låt och vi äger poolpartyna på landet.
-Hit me baby, I´m all yours!
Vi är alltid först upp på dansgolvet, längst fram i baren, i fokus på alla bilder och sist hem i bingen. PEACE OUT och kärlek till min Kixi.
Mitt livs sommar.
Hemma efter 2,5 månad i min nya hemstad Magaluf.
"Hur har du nu haft det?" frågar alla och jag bara sitter som ett fån och svarar "eeh, joo bra".
Vadå bra?!
Ordet bra förklarar ungefär hur våra sängar var, eller hur det kändes att öppna kylskåpet och få ett juicepaket uthällt över hela sig. Vi svor över det ibland, men det var ändå bra.
Men att förklara hur fantastiskt ofattbart underbart galet BRA vi egentligen haft de är omöjligt. Jag vet aldrig vart jag ska börja och säger därför bara bra. Att försöka säsongslivet i Magluf för någon som inte varit där är som att få Vivi att sluta äta senap eller att få Hanna att springa en runda eller få Lejna att äta tomat- TOTALT OMÖJLIGT!
Skulle jag?
Skulle jag aldrig!
Mitt livs sommar.
Lycklig varenda eviga dag (förutom de två dagarna jag var typ..supersjuk och låg helt plakat).
404:an. Vi dricker inte alkohol, vi häller det i oss.
Lejna, Hanna, Batman, Valle, Mille, Vivsan och jag. Vi är så oslagbara ihop.
Tess, Kickan, Slaida och Kinky-Kristin med oss gör oss inte sämre direkt.
Ojdå, inte heller fyllekajan. Och lilla kavajen och molesting spider. Och Göran och (åååh) Bart.
Inte heller lilla skitungen Albeeeeeeeeeeertoooo och Kont. Vilket järngäng!
Varje dag vaknade man av att Vivsan kröp ner med ipoden och satte på hands. Vi sjöng en stund innan Vivsan skulle snickra en byrå aka. göra mat i köket. Precis när man somnat om kom Vivsan in igen och tryckte in en gaffel med mat i munnen på en. - Guuuuuud vad gott, smaka!
(Tack sa jag),
Sen kom Lejna och ville man skulle lära henne de "skånska veckoagarna". Måånddaauu, tiijjsdau, onsdauu, tååårrstdaau, freejdauu, lööörrtdauu, sööndauu. JAJA!
Alex och Robin har många gånger frågat sig sälva "hur fan hamnade vi med dessa freakade tjejerna?" efter att ha umgåts med mig och Valle en hel del.
" Alltså ni har ju inte småå problem, ni har ju STORA problem".
Men dom älskar oss- precis som vi är.
Dipsy, Tinky-Winky, Lala och Boo.
Reunion 06 på Silja Line.
- Det kommer bli stöööööört!
Ses på Casablanca!